Kattungens utveckling

Från embryo till foster

24-35 timmar efter parning: Första parningsdagen. Vid parningen stimuleras hypofysen som då utsöndrar luteiniseringshormoner (LH). Detta får foliklarna att brista så att äggen kan komma ut i äggledaren. Spermierna vandrar upp genom livmoderhalsen. Äggblåsan i äggstocken brister och ägget förs ut i äggledaren där det möter spermierna och befruktning sker. Det befruktade ägget börjar växa och dela sig. 

Dag 3 - 4: 
Befruktning sker i äggledarna som går från äggstockarna till livmodern. Inom 2 dygn efter ägglossning oproduceras dräktighetshormonet progesteron, så länge den nivån är hög löper inte katten. Om ägglossning har skett men katten inte blir dräktig är progesteron-halten hlg 5-6 veckor. 

5-6 dagar efter parning: Embryon töms ut i livmodern och ”virvlar” omkring tills de når livmodern - de olika cellerna börjar utvecklas till fosterhinnor och embryo. 

Cirka 11-14 dagar: Embryot fastnar i livmoderslemhinnan och moderkaka (placenta) av gördeltyp och navel-sträng utvecklas. En gulesäck (gulesäck el guleblåsa; hos ryggradsdjuren en säck med näringen(gulan) för fostret) ger näring fram till dess moderkaka och navelsträng har utvecklats tillräckligt. 

Cirka 18-21 dagar: Embryot, som nu är omkring 10 mm långt, sitter fast i livmoderslemhinnan. Ryggrad utvecklas och gulesäcken börjar krympa. 

Dag 21: 
Spenarna börjar att bli rosa och större. Hos förstagångshonor märks det tydligast och kan ske aningen tidigare än dag 21. Pälsen på magen runt spenarna börjar att tunna ut en aning. Embryot är nu ca 1 cm långt och får sin näring via moderkakan.

Cirka 22 dagar: Embryot utvecklar huvud, ben och ögon och det får näring från modern via den nybildade moderkakan och navelsträngen. 

Cirka 28 dagar: Embryot är cirka 2,5 cm och samtliga inre organ har utvecklats. Produktion av hormonet progesteron (gulkroppshormon, kvinnligt köns-hormon som är en förutsättning för att dräktigheten ska fortskrida normalt) övertas nu helt av moderkakan och embryot betraktas som foster. 

Mellan tredje och fjärde dräktighetsveckan: En veterinär, eller en erfaren uppfödare, kan räkna antal foster genom att känna på livmodern. Observera: detta är absolut inget en ovan uppfödare ska prova på! Efter fyra veckors dräktighet smälter fosterblåsorna samman och du kan inte längre räkna fostren för livmodern har då blivit som en enda tjock ”korv”. 

Omkring 40-45 dagar: Fostrets skelett har börjat mineraliseras och kan nu ses på röntgen. 

Dag 48 - 56: 
Honan tillbringar mycket tid med att tvätta sig själv. Brösten blir allt större. Hon kan också bli lite rastlös och börjar att söka efter ett boställe där hon kan ha sina kattungar. Fostren börjar nu få sparsamt med päls. 

Mellan sjätte och sjunde dräktighetsveckan: Fostret är cirka 10-12 cm och du kan känna fosterrörelser om du känner på honans mage. 

Mellan åttonde och nionde dräktighetsveckan: Fostret växer till cirka 15 cm. Päls växer ut sista dräktighetsveckan. 

Dag 50 - 57: 
Om katten har svårt att tvätta sig själv kan du hjälpa henne lite. Du kan också passa på att trimma bort lite päls runt hennes spenar. Tvätta spenarna med lite varmt vatten om de är täckta med hudavlagringar. Då har kattungarna lite lättare att komma till när de föds. 

Dag 56: 
Fostren har nu ordentlig päls och har dessutom fått färg på sin päls. 

Dag 60 - 63: 
Det kan nu eventuellt komma lite mjölk. 

Ca 63-68 dygn efter en lyckad parning föds kattkullen. Delar av storhjärnan och synen är inte färdigutvecklade förrän kattungen är född. Kattungar som föds före dag 58 kommer troligtvis inte att överleva. 

Texten är hämtad från komendiet "Att ha katt", SVERAK 2015, ver 2

 

Från födsel till 12 veckors ålder

Sinnen 

Syn 

Kattungen föds med stängda ögon. Ögonen öppnas vid cirka 10 dagars ålder men detta kan variera mellan 2-20 dagar. Ögat börjar öppna sig med en glipa i ögonvrån och öppnar sig sedan allt mer - båda ögonen brukar inte öppna sig samtidigt. Ungen ser inte på en gång utan urskiljer bara ljus och mörker och den är under denna period ljuskänslig – tänk därför på att skydda bolådan mot för starkt ljus. Kattungens iris är blågrå fram till 4-6 veckors ålder och förändras successivt och vid tre månaders ålder har ögat fått sin färg. 

Hörsel 

Kattungen föds döv eftersom hörselgången är sluten. Efter cirka 9 dagar (med ett spann om 6-17 dagar) vidgar och öppnar sig hörselgången - som ska vara helt öppen vid dag 17. Då börjar kattungen känna igen ljuden från mamman, eventuella kullsyskon och uppfödaren. Den kan reagera med att försöka uppträda hotfullt med uppdragna mungipor och öppen mun om den hör ljud som den inte känner igen. 

Smak 

Vid födelsen har kattungen ett någorlunda fungerande smaksinne, men det utvecklas snabbt och omkring dag 10 kan den urskilja sura och beska smaker, precis som den vuxna katten. 

Lukt 

Lukt är viktigt för kattungen redan från födseln eftersom flera andra sinnen ännu inte är utvecklade. Luktsinnet hjälper den lilla katten att orientera sig - exempelvis när den ska dia. Honkatten kan kommunicera med sina ungar genom att utsöndra feromoner som har en lugnande effekt - och även kan hjälpa kattungen att hitta sin mamma. När katten är 21 dagar gammal är luktsinnet utvecklat. 

Känsel 

Känsel är ett sinne som är utvecklat när kattungen föds så det är viktigt att tänka på detta när du hanterar den nyfödda ungen - gör det med stor varsamhet!

 

Tillväxt 

De första tio dagarna 

De första tre dagarna, den så kallade neonatala perioden, är de mest kritiska. Tänk på att kattungarna är mycket infektionskänsliga den första tiden - tvätta händerna innan du tar i dem. Honan och kattungarna måste ha lugn och ro kring sej.
 
Dag 3 brukar navelsträngen ha torkat och lossnat.
 
Det är viktigt att den nyfödda kattungen börjar dia eftersom den behöver vätska för att få igång blodcirkulationen. Dessutom är råmjölken rik på antikroppar och det är viktigt för att stärka immunförsvaret hos kattungen. Tänk på att kattungen hålls varm och torr. Om kattungen inte är varm går den energi den får i sig åt till att få upp värmen. De kan tappa vikt de första 24 timmarna, men ytterligare viktnedgång eller utebliven viktökning är inte normalt. Ofta väljer ungen ut en spene som den ”använder” som sin egen så länge den diar. Under de första två veckorna diar kattungen upp till åtta timmar och sover upp till 16 timmar per dygn. En nyfödd kattunge väger i snitt mellan 90 och 110 gram (kan variera beroende på ras med ett spann mellan 70-140 gram). Det är många faktorer som påverkar födelsevikten; ras, antal kattungar i kullen, katthonans hälsa med mera.
 
Den nyfödda kattungen kan inte själv kissa och bajsa. Genom att modern tvättar den i baken får hon den att tömma sig. Om modern av någon anledning inte kan göra detta måste du hjälpa kattungen att komma igång. För att hjälpa den med detta stryker du med ett finger, bomull, mjuk trasa eller dylikt, fuktad i varmt vatten eller babyolja, mot kattungens anus och urinrör samtidigt som du lätt masserar den lilla magen med fingrarna - då tömmer sig ungen. Torka den ren efteråt så att den inte får eksem. Denna hjälp sker i samband med att ungen fått mat. Vid cirka tre veckors ålder brukar den ha kontroll på tömningen själv. 
 
Fram till cirka 6 dagars ålder saknar kattungen ”darrningsreflex” (förmåga att huttra). Den kan under de första veckorna inte hålla värmen själv utan är beroende av en yttre värmekälla, som kattmoder, värmeflaska eller liknande. Är det flera ungar i kullen ligger de ofta lugnt och stilla i en stor hög. Den nyfödda kattungen har en kroppstemperatur på cirka 36-37oC och temperaturen ökar successivt. Vid cirka 4 veckors ålder har den nått normaltemperatur om cirka 38-39,5oC. 
 

 

0-2 veckor 

Det tar inte alls lång stund förrän de målmedvetet kravlar sig fram mot spenarna och suger ett ordentligt tag. Det är fascinerande att se en unge söka sig fram i pälsen genom att föra huvudet fram och tillbaka som för att skanna av var närmaste spene finns. Nu börjar en tid då kattungarna bara äter och sover för att växa ordentligt. Räkna med att en kattunge ökar ca 10 g per dygn den första tiden. Honan hjälper ungarna med toabestyr genom att slicka runt dem runt anal- och urinöppningen. Så kommer hon att göra ända fram till de börjar äta riktig kattmat. Den första tiden är kattungarna helt beroende av mamman. De är blinda och döva och behöver hennes värme eftersom de inte själva kan reglera sin kroppstemperatur. Däremot är luktsinnet utvecklat redan från början. Utan luktsinne skulle ungarna inte hitta spenarna. Och där det finns mat finns det också värme. När ungarna diar trampar de på juvret med framtassarna. De trampande rörelserna stimulerar mamman att producera mer mjölk men också att mjölken rinner till bättre. När kattungarna är ungefär en vecka gamla börjar ögonen öppna sig. Nu börjar de så sakteliga upptäcka världen runtomkring.

 

2-3 veckor

Från att ha varit helt hjälplösa börjar det nu bli små katter av ungarna. När de är mellan två och sju veckor är det viktigt att hantera dem så mycket det bara går och gärna låta flera personer hålla på med ungarna. Det är nu man ska göra dem sociala mot oss människor. Startar man senare, efter sju veckor, kommer man inte att få en katt som känner samma förtroende för människor som en som hanterades mycket under den första tiden. Vid tre veckors ålder börjar kattungarna röra sig mer även om det kan se lite vingligt ut. Lukt och hörsel är också mer utvecklat. Någon vecka senare har kattungarna börjat få glädje av sina kullsyskon och nu börjar de leka med varandra lite försiktigt.

 

4-7 veckor 

När kattungarna är 4-5 veckor gamla är det dags att låta dem vänja sig lite försiktigt vid kattmat. I början brukar det bli ganska så kladdigt men snart inser ungen att den ska äta maten och inte bara kliva runt i den.Nu slutar mamman slicka kattungarna och de måste lära sig at gå på lådan. 
När ungarna är fem veckor ser de lika bra som en vuxen katt. De börjar också håller sig rena genom att slicka sig med tungan, men kattmamman är fortfarande där och ser till att ungarna är oklanderligt rena. Att tvätta varandra, där också vi blir slickade, är också ett sätt att upprätthålla sociala band så de känner en större samhörighet med varandra. 
När kattungarna är mellan fem och sju veckor börjar de se ut som vuxna katter fast i miniatyr. De börjar få ett kroppsspråk som mer ser ut som den vuxna katten och de börjar också få allt bättre balans och precision. Men än dröjer det innan de kan balansera bland prydnadssakerna utan att riva ner något. 

 

7-10 veckor 

Under den här perioden lär kattmamman ut sina färdigheter till ungarna. De får inte bara lära sig att jaga, de får också lära sig vad som är rätt och fel i kattvärlden. Nu är kattungarna mycket mottagliga för intryck och de lär sig hur man uppför sig genom grundläggande regler i vett och etikett.

 

10-12 veckor  

”Kattungar får inte flytta till ny ägare (hem) innan de är tolv veckor gamla och har blivit fullvaccinerade mot kattpest och kattinfluensa/kattsnuva, såvida inte veterinär föreskriver annat förfarande.” SVERAK 
 
Det är viktigt att kattungen får vara kvar hos sin mamma ända till tolv veckors ålder. Under den här tiden fortsätter de att dia men det blir mer och mer sällan, och diandet övergår till att mer bli ett sätt att söka närhet. Tar man ett kattunge för tidigt kan de utveckla ett tröstbeteende och börja snutta på andra saker. Det kan antingen vara på sig själva eller på andra lurviga föremål som plädar och stickade tröjor. Men vid tolv veckors ålder är kattungen redo att flytta till ett nytt hem. Inte bara du tycker att de är i busigaste laget. Också kattmamman verkar ha tröttnat och säger allt oftare ifrån att hon vill vara ifred.