Katten så många katter – Marie har fått rejäl tillökning i familjen
Det sjuder av liv hemma hos Marie Hero Johansson. Med nio kattungar och ett gäng vuxna katter finns det alltid någon att kela med.
– Ingen är den andra lik; varje katt har sin egen personlighet, säger Marie som brinner för sina fyrbenta vänner.
Änglabygdens H-hull och Lejonkungenkullen födda 2019
Att Marie blev uppfödare av sibirisk katt är mycket av en slump. Hon berättar om en natt av sömnlöshet och när tankarna gick till hur svårt det är att ha husdjur eftersom hon är allergisk.
– Samtidigt ville jag att barnen skulle kunna ha något djur här hemma. Som de flesta barn är de djurkära. Jag började googla på nätet och upptäckte att sibirisk katt faktiskt är möjlig för allergiker. Testhem finns, så vi besökte några hem med raskatten och konstaterade att det funkar för oss.
Lola är Maries första sibiriska katt och hon har gett familjen tre kullar med kattungar. Nu är Lola kastrerad och beskrivs av Marie som en tillgiven, klok och kärleksfull kisse.
Fem år har gått och i dag har Marie sex vuxna katter, varav två helt nyligen fått varsin kull kattungar. Nio små kravlar omkring i en med filtar ombonad större transportväska.
– Honorna fick sina ungar med bara ett dygns mellanrum i mitten av oktober. Båda verkade i princip vänta in mig. När jag klev in i hallen efter jobbet satt först den ena i trappan till övervåningen, vips sprang hon upp och så var det dags. Nästa dag gjorde den andra honan nära nog lika dant, och så kom nästa kull.
De är ju mina bäbisar... det säger väl allt. Varje kattunge ska få ett så bra hem som möjligt.
Marie skrattar och skakar på huvudet, talar om hur kloka katterna ofta är och tydligt visar vad de vill.
– Honorna klarar sig bra själva, men jag märker att de gärna vill att någon är med. Jag klappar och stryker dem försiktigt på magen, talar lugnande och uppmuntrande. På en dryg timme är det oftast över.
Med nio kattungar och sex vuxna katter är det full fart hos Marie
Allt sker i ett rum där värmen har ställts upp något. Marie bäddar i ordning en plats så honan och ungarna har det mjukt, varmt och skönt. Ibland händer det att någon av ungarna som just fötts är extra medtagen, verkar livlös.
– Jag brukar frottera ungen i ett tyg, massera och försöka få igång den. Oftast funkar det. Sen kan honan själv ta hand om ungen.
Första dagarna är Marie extra uppmärksam, kollar ungarna, väger dem dagligen och ser till så allt funkar.
– Efter en tid så räcker det att väga en gång i veckan. Viktigt är att ungarna går upp i vikt, växer ordentligt.
Bara några veckor gamla och bedårande. Små underverk konstaterar Marie.
Marie är diplomerad uppfödare inom Sverak (Sveriges kattklubbars riksförbund). Hon är hängiven, noggrann och brinner för sina katter. Veterinärbesiktningar, vaccinering, chippning och allt därtill är självklara rutiner. När det är dags att hitta nya hem till de små är det inte vem som helst som kan komma ifråga.
– De är ju mina bäbisar... det säger väl allt. Varje kattunge ska få ett så bra hem som möjligt.
Det är en levande individ att dela tillvaron med i många år. Tänk efter innan. Katter ska inte släppas vind för våg.
När de små är tretton veckor har förmodligen alla flyttat. Kvar blir de sex vuxna. Då kan Marie börja koncentrera sig på utställningar igen. Hon räknar upp en hel rad med arrangemang som är inbokade i kalendern.
– Så roligt att träffa andra kattägare, knyta nya kontakter och lära sig mer. Det sociala är en stor del. Men så får jag mina katter bedömda vilket också är bra eftersom jag är uppfödare.
Hon vakar över sina små Hökhöjdens Goldeen. En kattmamma som även ser till avkommorna från husets andra kattmammans, Änglabygdens Félice. I bakgrunden syns katthonan Lola.
Rosetterna på väggen visar att några av katterna gått riktigt bra.
– Visst är det kul när katter vinner, får utmärkelser och goda omdömen. Men viktigast är umgänget med djuren, kärleken som katterna ger oss. Att bli mött i dörren när man kommer hem från jobbet, ha någon att kela och prata med, leka och busa med – det slår nästan allt. Katter är så häftiga.
Men att skaffa katt innebär också ett ansvar betonar Marie.
– Det är en levande individ att dela tillvaron med i många år. Du ska ha tid, ta hand om katten och erbjuda en bra miljö. Tänk efter innan. Katter ska inte vara lösspringande, släppas vind för våg.
Husets son Elias har plockat upp en favorit bland kattungarna.
Raskatter är sällan lösspringande, men däremot huskatter.
– Och i så fall – kastrera ditt djur. Vi måste ha kontroll över våra fyrfota vänner och på så sätt få bort busaveln. Den mår ingen bra av.
Kattungarna har börjat röra sig mot sin boplats där en av honorna redan ligger. Kanske det är matdags, kanske småttingarna blivit trötta av alla upptäckter ute på golvet. Den andra kattmamman ansluter sig till gruppen och snart har lugnet bland de mjuka filtarna lagt sig.
Nu är äventyret ute på golvet snart slut. De små rör sig in mot kattmammorna som redan tagit plats i det ombonade kattboet.